Vad är klickerträning?
Klickerträning är egentligen ett slanguttryck för operant betingning med en betingad förstärkare.
Operant betingning innebär att beroende på vilka konsekvenser beteendet får kommer det antingen att förstärkas (upprepas) eller släckas ut (försvinna). Den betingade förstärkaren är en signal som kopplas ihop med den verkliga förstärkaren – belöningen. Inom klickerträning är klickern vår betingade förstärkare och med hjälp av den kan vi förstärka beteendet vid exakt rätt tidpunkt.
Fördelarna med en klicker är att timingen kan bli mycket exakt, den låter alltid likadant och används bara vid träning. Att använda ord som betingad förstärkare ger oftast inte lika bra timing, det låter aldrig exakt likadant varje gång och dessutom kan orden användas i andra sammanhang än vid träning.
Klickerträning går alltså ut på att vi med hjälp av klickern berättar för djuret att ”exakt DÄR gjorde du rätt!”. Det kan användas till all sorts inlärning och till i stort sett alla djur så länge den rätta belöningen hittas.
Timing är regel nummer ett inom klickerträning. Klicket måste komma i exakt rätt ögonblick – precis då djuret gör exakt det du vill – så lite som en fjärdedels sekund kan ha stor betydelse. Ska djuret t.ex. lära sig att sitta ska klicket komma precis när djuret sätter rumpan i marken – varken innan eller efter.
Klick måste alltid efterföljas av belöning! Eftersom klickern (vår betingade förstärkare) ska kopplas ihop med den verkliga förstärkaren (belöningen) ska aldrig belöning utelämnas efter klick – klicket då kan förlora dess betydelse.
Vi tränar bara med positiv förstärkning och aldrig med bestraffningar! Vid klickerträning belönas bara de önskvärda beteendena, resten ignoreras. Vi letar aldrig efter fel att korrigera – vi letar istället efter beteenden som vi vill ska utvecklas. En hund som skäller straffas inte när den skäller utan belönas när den är tyst. Detta medför att djuret aldrig behöver vara rädd för att göra fel, vilket leder till att många djur erbjuder tränaren flera olika beteenden på rad efter varandra frivilligt för att försöka få tränaren att klicka. ”Gjorde jag rätt nu? Om jag gör så här då? Eller så här kanske?”. Djuret blir på så vis mer självsäkert och motiverat till träning istället för att behöva oroa sig för snedsteg.
Oftast vill vi belöna beteenden som djuren utför naturligt. Vill vi t.ex. lära djuret sitt behövs ingen retning och beteendet visar sig fulländat redan från början – vi väntar bara på att djuret ska sätta sig ner och när det gör det klickar vi! Men vid mer komplicerade beteenden som djuret kanske inte uppvisar i sin fulländade form naturligt kan vi använda oss av shaping. Shaping innebär att vi formar beteendet stegvis fram tills vi nått slutmålet. Detta kallas även successiv approximation. Beteendet delas in i flera delmål och man belönar för varje steg som djuret tar sig närmare slutmålet – det färdiga beteendet. Om vi t.ex. vill lära djuret att snurra (gå i en cirkel runt sig själv) kan man börja med att belöna då djuret endast vrider huvudet åt sidan. Kravet höjs sedan till att djuret måste vända sig ett kvarts varv, därefter belönas endast halva varv och tillsist ställs alla krav på slutmålet – ett helt varv. Först när det fulländade beteendet är inlärt kan vi ”döpa” det och lära in kommandot. Du kan läsa mer om hur du använder shaping här.
Vi kan också använda oss av targeting för att lära in olika beteenden. En target kan vara vad som helst, vanligtvis en pekpenna, som vi lär djuret att nudda nosen (eller någon annan kroppsdel) mot. När djuret insett targetens betydelse kan vi använda den för att få fram många andra beteenden, den kan med fördel användas vid t.ex. agility för att lära hunden kliva upp på ramper. Du kan läsa mer om hur du lär in targeting här.
Gå nu vidare och läs steg-för-steg-guiden ”så börjar du klickerträna” eller läs igenom några frågor och svar om du fortfarande har funderingar.
Lycka till med din klickerträning!
